den 23 juli 2008

Några tips för bekväma småbarnsföräldrar

I Myten om bra mammor och snälla barn skrev jag att helt normala spädbarnsbeteenden, som att vilja amma ofta, vakna till på nätterna och kräva mycket närhet, inte är socialt accepterade utan ses som problem som man ska försöka få bukt med, åtminstone efter den allra första tiden. Att vara förälder kan vara mycket tröttsamt om man ska kämpa emot barns naturliga behov och försöka lära barn saker långt tidigare än deras utveckling egentligen medger.

Som småbarnsförälder behöver man mycket energi. Man vill ju vara på gott humör och ha trevligt tillsammans med sitt/sina barn. Man vill inte vara snäsig, trött, less. Här kommer därför mina bästa tips på hur man hushåller med sina krafter för att orka mer.

  • Ha kvar amningen om du ammar. Amning är mat, dryck, godis, mellanmål, värme, vila, smärtlindring, konfliktlösning, tröst samt in- och omsomningshjälp som man alltid har med sig.
  • Sov med barnet intill dig. Då slipper du gå upp på natten när det vaknar. För vakna till på natten  kommer han eller hon antagligen  att göra i många månader.
  • Nattamma, så kan både du och ditt barn snabbt somna om.
  • Förvänta dig inte vuxentid på kvällen utan var tillsammans hela familjen. Är ni två föräldrar kan ni bjuda varandrapå vuxentid/egentid dagtid.
  • Förvänta dig att barnet vill ha kroppskontakt och hellre blir buret än ligger eller sitter i vagn. Med en bärsjal eller en bra bärsele får du händerna fria om det behövs. Ett bra bärhjälpmedel fördelar vikten och gör det enkelt att bära. Läs mer i ABC nättidning.
  • Kramas ofta. Lugn och ro-hormonet oxytocin utsöndras vid all välkommen kropps- och hudkontakt, hos människor av bägge könen i alla åldrar. Oxytocin får en att känna sig lugn och avslappnad och gör det lättare att komma överens. Ta vara på oxytocinet, t ex genom att kramas, massera och låta barnet sitta i knät eller nära.
  • Bejaka barns behov av att röra sig och utforska. Ställ undan ömtåliga saker för en tid. Hitta utrymme - i tid och rum - för barnet att röra sig fritt, utan förmaningar och begränsningar.
  • Bejaka dina egna intressen. Barn som får vara i famnen och stilla iaktta vad som händer runt det är ofta helt nöjda med det. Blir det jobbigt för barnet märker man det och det man skulle göra blir mindre viktigt.
  • Öva dig på att säga ja, okej och javisst. Lita på att barnet vet hur mycket mat eller kläder det behöver och vad det klarar av att göra eller vill öva på. 
  • Sänk kraven på t ex undanplockning och städning.
  • Vänta om möjligt med syskon. Det är mycket lättare att ha ett småbarn än två eller tre.
  • Undvik att köpa hus och andra kostsamma förändringar så får du loss mer tid att vara tillsammans.

2 kommentarer:

TuomosFru sa...

Tänk att man ska få tala om sådana självklarheter för folk... Men jag måste säga att jag inte håller med på en punkt: Att ha barnen tätt ät guld - för de underhåller ju varann. Jag har ett år precis mellan mina äldsta, och jag tror att tillvaron hade varit mycket krångligare med bara ett barn. Men visst, man får ju veta vad det är man ger sig in i.
Bra skrivet!!
Kram/JoJsmamma

Hippiemamman Sara sa...

Jättebra inlägg! Jag har länkat från min blogg eftersom jag vill att fler ska ta del av det. Många kämpar så mycket och har det jobbigt helt i onödan pga olika föreställningar om hur livet ska vara med små barn. Om man bara följer flödet och anpassar sig till barnets behov (utan att sätta barnet i ett alldeles för stort fokus för många jobbiga ritualer och "bestämmelser") så fungerar det ju oftast utmärkt. Man behöver ju inte göra det svårare för sig än vad det är! :-)