Där hon kommer ifrån låter man små barn ta saker ifrån varandra utan att gripa in. Man delar inte upp saker i ett rum i såna som barnen får ha - leksaker på golvet - och såna som de vuxna ska ha - papper och pennor på bordet. Man har en mer tillåtande attityd och säger inte alls NEJ lika ofta, enligt henne.
Hon tror att det är alla dessa nej som kommer tillbaka i trotsåldern. Som en bumerang kommer alla nejen tillbaka till föräldern tror hon. Det är tänkvärt.
– Vi har inget ord för tonårsuppror heller, fortsätter hon. Flickor som kommer upp i tonåren är mest söta och trevliga. Och visserligen är det ett machosamhälle, men inte i form av att man gör uppror mot sina föräldrar.
Hon sa det som en utvikning, det var inget viktigt för henne. Själv får jag riktigt koncentrera mig på det andra hon säger i vårt samtal. Det är som om en stor hand har lyft upp mig och satt ner mig på ett nytt ställe och jag kan betrakta hela världen från en alldeles ny utgångspunkt.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar