fredag 13 september 2013

Konvalescens

Nja, så allvarligt är det kanske inte. Men en veckas soffläge känns länge när man har en dunderförkylning och hela tiden tror att nästa dag, då kan jag kanske vara tillbaka på jobbet.

Idag orkade jag gå på möte med arbetskamraterna i alla fall, och jag hörde mig själv liksom utifrån när jag berättade vad jag hade gjort under veckan:

  • Stickat.
  • Sett på teve, i realtid och på play.
  • Läst.
  • Haft det tyst.

Saker jag väldigt sällan gör någon längre sammanhängande tid när jag är frisk. För att det hela tiden är något annat som pockar på.

För ett par år sedan hade jag lunginflammation. Det var hemskt jobbigt, och jag har aldrig varit så sjuk. Och aldrig blivit fullt frisk så långsamt. Men alla stunderna då jag bara låg och läste i solstolen eller i soffan, de stunderna minns jag ändå som ljusa. Det var stunder av ostörd och självklar vila, utan tankar på att jag borde göra något annat, och utan att någon annan förväntade sig att jag skulle göra något. Det var min tid.

Sen så småningom kommer lusten smygande tillbaka. Lusten att lyssna på musik, att baka, skriva blogginlägg. Det börjar med en viftning i tårna och sen sprider den sig upp genom kroppen. Men i mitt hjärta har vilan fått bre ut sig.

Utan vila ingen lust att arbeta och skapa.

lördag 7 september 2013

Ringblommor



När jag började vända på jorden och göra köksträdgård på förra stället vi bodde kom det plötsligt upp ringblommor alldeles spontant. Någon tidigare boende där har sått ringblommor och sedan har fröna bidat sin tid i jorden tills det kom någon och grävde om så att de fick chansen att gro och växa upp.

De är gula och orange i olika nyanser, och alla har de brun mitt.

När det kökslandet hamnade i skugga av växande träd höll ringblommorna på att dö ut. Jag räddade frön från några plantor och efter några år fick jag tummarna loss att så dem på ett nytt ställe. Bara några få plantor grodde men jag tog nya frön av dem, och deras ättlingar.

Nu hade jag sparat frön  inför flytten tidigare i år. Nu fick de agera gröngödsling där jag hade dödat gräsmatta under en lastpall.

Ringblommor har ne speciell plats i mitt hjärta. Sommaren innan jag fyllde tre plockade jag ringblommor och lade intill en kulverterad bäck under vår markväg, där jag trodde det bodde en räv. Jag plockade blommor till räven. När mitt yngsta barn skulle födas bestod min "smärtlindring" i att jag tittade på den bukett med ringblommor som jag hade plockat in tidigare på dagen.

Ma  kan också lägga ringblommeblad i mandelolja och göra en fin salva, eller piffa upp vilken sallad eller pasta som helst med färgglada ringblommeblad. Man kan. Men det är inte ofta det blir av. Jag är nöjd med att bara titta på dem, plocka in dem och lukta på deras säregna inte särskilt goda lukt, Och jag har väldigt svårt att tänka mig en sommar utan ringblommor.