Bondbönor
Det tog ett tag innan jag begrep mig på bondbönor. Mina första fick grisarna, som vi hade på den tiden. Jag tyckte de smakade äckligt. Det är Sanna Töringes förtjänst att jag gjorde ett nytt försök med dem. I boken Sannas köksträdgård skriver hon så här lockande:
"Om sparrisen är grönsakernas konung, så är bonjdbönan deras drottning. En drottningmoder som vaggar sina små där de ligger skyddade i sina trinda baljor." Och så är det verkligen. Man plockar de stora, grova bönskidorna och öppnar dem.
Sanna Töringe berättar också tricket för hur bondbönan blir en delikatess: Man skalar den två gånger. Då slutar man snabbt att associera till bebisar. Först tar man bort den tjocka bönskidan. Sen skalar man bönorna en och en och när det är gjort kokar man de små bönorna hastigt och äter med en klick smör till vad som helst som blir gott. Ihop med smörfrästa kantreller på toast blir de en helt grym förrätt.
Det tar lång tid att skala det innersta skalet. Det är en riktg semestersysselsättning. Man sitter vid trädgårdsbordet och hör vinden prassla i löven, P1 med kulturradion inifrån huset och man tittar på en flitig koltrastpappa som hoppar runt på gräsmattan, på behörigt avstånd och plockar upp diverse godsaker till sin familj.
Det här är ett gyllene tillfälle att rensa huvudet på tankar att bara låta sinnena flöda firtt medan händerna skalar bönor. Det kräver viss koncentration, precis så mycket att tankarna inte far iväg på djupare saker än en snabb grovskiss på det här blogginlägget. Så låt det ta tid och njut av det. Känn dig rik som får varam ed om detta.
Här ligger skalet i komposthinken och de färdigskalade bönorna i skålen till höger. Det blir inte så mycket kvar. Kilopriset blir så högt att jag inte näns köpa bondbönor utan det är en av hemmaodlingens specialiteter.
Bondbönan är den gamla världens böna, prisad enligt Sanna Töringe redan i det gamla Egypten. Ibland köper jag rostade kryddade bondbönor på marknader. Gott, inte så fett (tror jag) och mättande.
Jag är säker på att bondbönan har superlågt GI. Bondbönan har nästan lika hög proteinhalt som sojabönan berättar Sanna Töringe och då är bondbönan både vackrare, roligare och mer lättodlad också.Går att så så fort jorden reder sig.
Plantorna kan få löss och i år fick mina plantor massor. Jag fick inte tummarna loss att spreja såpvatten på dem så jag trodde knappt jag skulle få nån skörd. Men det är som jag konstaterade förra sommaren, man måste inte ha det tip-top för att odla. Det blev fina bönor i alla fall. Inte lika perfekta kanske, men jag är nöjd.
"Om sparrisen är grönsakernas konung, så är bonjdbönan deras drottning. En drottningmoder som vaggar sina små där de ligger skyddade i sina trinda baljor." Och så är det verkligen. Man plockar de stora, grova bönskidorna och öppnar dem.
Det är som att öppna en skatt, eller ett smyckeskrin. En och en ligger bönorna där i ett fint vadderat etui, eller en blekgrön växtrikets livmoder kanske, där vart och ett av de små bönbarnen hänger ihop med bönskidan i en liten navelsträng.
Sanna Töringe berättar också tricket för hur bondbönan blir en delikatess: Man skalar den två gånger. Då slutar man snabbt att associera till bebisar. Först tar man bort den tjocka bönskidan. Sen skalar man bönorna en och en och när det är gjort kokar man de små bönorna hastigt och äter med en klick smör till vad som helst som blir gott. Ihop med smörfrästa kantreller på toast blir de en helt grym förrätt.
Det tar lång tid att skala det innersta skalet. Det är en riktg semestersysselsättning. Man sitter vid trädgårdsbordet och hör vinden prassla i löven, P1 med kulturradion inifrån huset och man tittar på en flitig koltrastpappa som hoppar runt på gräsmattan, på behörigt avstånd och plockar upp diverse godsaker till sin familj.
Det här är ett gyllene tillfälle att rensa huvudet på tankar att bara låta sinnena flöda firtt medan händerna skalar bönor. Det kräver viss koncentration, precis så mycket att tankarna inte far iväg på djupare saker än en snabb grovskiss på det här blogginlägget. Så låt det ta tid och njut av det. Känn dig rik som får varam ed om detta.
Här ligger skalet i komposthinken och de färdigskalade bönorna i skålen till höger. Det blir inte så mycket kvar. Kilopriset blir så högt att jag inte näns köpa bondbönor utan det är en av hemmaodlingens specialiteter.
Bondbönan är den gamla världens böna, prisad enligt Sanna Töringe redan i det gamla Egypten. Ibland köper jag rostade kryddade bondbönor på marknader. Gott, inte så fett (tror jag) och mättande.
Jag är säker på att bondbönan har superlågt GI. Bondbönan har nästan lika hög proteinhalt som sojabönan berättar Sanna Töringe och då är bondbönan både vackrare, roligare och mer lättodlad också.Går att så så fort jorden reder sig.
Plantorna kan få löss och i år fick mina plantor massor. Jag fick inte tummarna loss att spreja såpvatten på dem så jag trodde knappt jag skulle få nån skörd. Men det är som jag konstaterade förra sommaren, man måste inte ha det tip-top för att odla. Det blev fina bönor i alla fall. Inte lika perfekta kanske, men jag är nöjd.
Kommentarer