Göra egen sylt och saft
Sylt och saft köper vi nästan aldrig i affären. Sedan många år har jag bärbuskar och gör min egen. Mycket för att vi ska äta bra grejor i familjen, som smakar gott.
Egen sylt på bara bär och socker smakar mycket mer än affärernas som ofta är utspädd med äppeljuice, vatten och förtjockningsmedel - om den inte är jättedyr och exklusiv. Köpesaft smakar utspätt och sött och känns lika meningslös som läsk. Egen saft däremot är visserligen också söt, men den har en mycket mer mättad färg och man vet ju hur mycket bär den innehåller - i mitt fall vinbär och hallon, inte t ex druvjuice som jag tror köpesaften späs med. Yngsta barnet föddes vid den här tiden på året och det kändes väldigt uppfriskande att dricka egenhändigt gjord mörk mörk svart vinbärssaft efter att ha fött fram honom.
Någonstans har jag läst att det är lika mycket socker i saft som i juice, men när jag googlar på det nu får jag just inga träffar. Och det är ju frågan om hur man räknar - vad är socker, menar man tillsatt socker eller sånt osm fanns i frukten/bären från början och så vidare.
"Socker" är ju ett så snärjigt begrepp också. Det jag vet om sockret i min saft är att det är bara strösocker som är tillsatt och inga andra , mer eller mindre konstgjort framställda sorters socker/kolhydrater.
För det mesta är det inte heller konserveringsmedel i min sylt, men jag upplever att saft är känsligare så där sätter jag till ett kryddmått natriumbensoat per liter saft. Ett av mina första saftkok jäste Det tycker jag är ok. Jag gör hellre det än fryser all saft eftersom jag också tycker det är kul att kunna försvara livsmedel utan att använda el. Hittills har jag haft en fin, sval källare men nu har vi flyttat och ett långtidsprojekt är att i stället få till en jordkällare. Iväntan på den blir det en kompromiss där saften får stå i kyl nu under värmen och rötmånaden och sen, när det blir svalare, får stå i ett uthus, ett som har lerstensväggar och är liiite svalt.
Så här såg det ut i min källare i september 2009:
Burkarna till sylt har använts i säkert 20 år. Det har varit honung, marmelad, äppelmos eller andra typer av inläggningar i dem. Efter hand visat det sig vilka burkar som fungerar bra, och vilka som är mindre bra. Går en burk sönder är det inte hela världen. Värre är det med saftflaskorna. Bäst är glasflaskorna med köpesaft från min egen barndom på 70-talet. De har skruvkorkar av metall och sluttande "axlar". Vin- och spritflaskor med skruvkork kan också funka, men många är lite väl höga och smala tycker jag, de har tvära "axlar" (säger man så?) och därför svåra att diska. En del flaskor är halvlitersflaskor som det har varit vinäger eller ättika i och de fungerar också bra.
Hallon och vinbär har jag i trädgården. De är lätta att sköta. På vinbären får man gallra ut gamla grenar och snygga till i busken på vintern, för de slutar bära frukt efter ett tag. Jag har sorten Öjebyn i svarta vinbär och även om jag bor i andra änden av landet från Öjebyn sett så funkar de fint sedan 19 år.
På hallonen ska man klippa ner de skott som burit frukt, gärna direkt efter skörden men jag brukar inte få tummarna loss förrän nästa vår och det funkar det också. Man ser ändå ganska tydligt vilka skott som är fjolårsskott. Hallon kan man behöva se över för hallonänger. Då går man ut i hallonen nr de blommar i juni och har med sig en hink med vatten och lite diskmedel eller såpa. Sen skakar man plantorna över hinken så att skalbaggarna ramlar ner i vattnet. Det kommer mask i alla fall, enligt min erfarenhet. Men kanske inte lika mycket.
Jordgubbar har jag inte men hoppas plantera snart och jordgubbssylt vill jag också ha i vinterförrådet. Jag och barnen åker till en självplock här i närheten och plockar ihop några kilon, i år blev det 9 kg bär, och en del blir sylt och en del fryses. Jag skulle vilja torka skivade jordgubbar men det ligger också i framtiden än så länge. Jag försökte torka på vinden förra året, och det hade nog gått om det hade varit soligt och varmt ute, men de dagarna var det ganska svalt både utomhus och på vinden så mina jordgubbsskivor möglade.
Koka sylt
Sylt är lätt att koka. Rensa 1 kg hallon eller jordgubbar, (och, vad gäller jordgubbar, skölj och snoppa dem). Lägg dem i en gryta med 6-8 dl socker. Det får gärna stå och dra ett tag men det är inte nödvändigt. Sterilisera burkarna som du ska ha sylten i genom att ställa burkar och lock i en kall ugn och sätt på den på 100 grader. Till 1 kg bär använder jag en 800-gramsburk (som det har varit t ex äppelmos i) och en 600gramsburk (som det har varit honung i) eller en 400gramsburk samt en mindre burk för slatten som blir över.
Koka försiktigt upp bär och socker och rör med en träslev under tiden. Reglera spisen så att det inte kokar över. Ha en hålslev och ett kärl av något slag till hands för man behöver skumma sylten flera gånger. Allt skum som bubblar upp till ytan i syltgrytan ska man skumma bort. Då får man bort mögelsporer och sånt, har jag för mig.
Till slut bildas inte mer skum. Då kan man stänga av spisvärmen och eventuellt röra i natriumbensoat. Ta upp burkarna ur ugnen, gärna utan att ta i dem direkt med händerna och häll i sylt. Det finns vida trattar som man kan använda. Fyll ända upp till kanten och skruva på locket. Om du har tur och är lite skicklig och det är en bra burk så blir det vakuum i burken. En del ställer burkarna uppocher men det passar inte mig.
När sylten i burkarna har svalnat kan du försiktigt testa om det har bildats vakuum. Om inte råder jag dig att paraffinera sylten. Paraffin finns at köpa som granulat i små påsar som man värmer i vattenbad t ex en urdiskad konservburk på spisen. Häll det över sylten i burken i två omgångar, först medan sylten fortfarande är lite varm och sen när den har kallnat helt.
Nu hinner jag inte skriva mer, så saftkokning får bli ett eget inlägg, vid senare tillälle.
Nu finns inlägget Koka saft här.
Edit: Konservburken med paraffin ska stå i vattenbad, inte direkt på spisen.
Egen sylt på bara bär och socker smakar mycket mer än affärernas som ofta är utspädd med äppeljuice, vatten och förtjockningsmedel - om den inte är jättedyr och exklusiv. Köpesaft smakar utspätt och sött och känns lika meningslös som läsk. Egen saft däremot är visserligen också söt, men den har en mycket mer mättad färg och man vet ju hur mycket bär den innehåller - i mitt fall vinbär och hallon, inte t ex druvjuice som jag tror köpesaften späs med. Yngsta barnet föddes vid den här tiden på året och det kändes väldigt uppfriskande att dricka egenhändigt gjord mörk mörk svart vinbärssaft efter att ha fött fram honom.
Någonstans har jag läst att det är lika mycket socker i saft som i juice, men när jag googlar på det nu får jag just inga träffar. Och det är ju frågan om hur man räknar - vad är socker, menar man tillsatt socker eller sånt osm fanns i frukten/bären från början och så vidare.
"Socker" är ju ett så snärjigt begrepp också. Det jag vet om sockret i min saft är att det är bara strösocker som är tillsatt och inga andra , mer eller mindre konstgjort framställda sorters socker/kolhydrater.
För det mesta är det inte heller konserveringsmedel i min sylt, men jag upplever att saft är känsligare så där sätter jag till ett kryddmått natriumbensoat per liter saft. Ett av mina första saftkok jäste Det tycker jag är ok. Jag gör hellre det än fryser all saft eftersom jag också tycker det är kul att kunna försvara livsmedel utan att använda el. Hittills har jag haft en fin, sval källare men nu har vi flyttat och ett långtidsprojekt är att i stället få till en jordkällare. Iväntan på den blir det en kompromiss där saften får stå i kyl nu under värmen och rötmånaden och sen, när det blir svalare, får stå i ett uthus, ett som har lerstensväggar och är liiite svalt.
Så här såg det ut i min källare i september 2009:
Burkarna till sylt har använts i säkert 20 år. Det har varit honung, marmelad, äppelmos eller andra typer av inläggningar i dem. Efter hand visat det sig vilka burkar som fungerar bra, och vilka som är mindre bra. Går en burk sönder är det inte hela världen. Värre är det med saftflaskorna. Bäst är glasflaskorna med köpesaft från min egen barndom på 70-talet. De har skruvkorkar av metall och sluttande "axlar". Vin- och spritflaskor med skruvkork kan också funka, men många är lite väl höga och smala tycker jag, de har tvära "axlar" (säger man så?) och därför svåra att diska. En del flaskor är halvlitersflaskor som det har varit vinäger eller ättika i och de fungerar också bra.
Hallon och vinbär har jag i trädgården. De är lätta att sköta. På vinbären får man gallra ut gamla grenar och snygga till i busken på vintern, för de slutar bära frukt efter ett tag. Jag har sorten Öjebyn i svarta vinbär och även om jag bor i andra änden av landet från Öjebyn sett så funkar de fint sedan 19 år.
På hallonen ska man klippa ner de skott som burit frukt, gärna direkt efter skörden men jag brukar inte få tummarna loss förrän nästa vår och det funkar det också. Man ser ändå ganska tydligt vilka skott som är fjolårsskott. Hallon kan man behöva se över för hallonänger. Då går man ut i hallonen nr de blommar i juni och har med sig en hink med vatten och lite diskmedel eller såpa. Sen skakar man plantorna över hinken så att skalbaggarna ramlar ner i vattnet. Det kommer mask i alla fall, enligt min erfarenhet. Men kanske inte lika mycket.
Jordgubbar har jag inte men hoppas plantera snart och jordgubbssylt vill jag också ha i vinterförrådet. Jag och barnen åker till en självplock här i närheten och plockar ihop några kilon, i år blev det 9 kg bär, och en del blir sylt och en del fryses. Jag skulle vilja torka skivade jordgubbar men det ligger också i framtiden än så länge. Jag försökte torka på vinden förra året, och det hade nog gått om det hade varit soligt och varmt ute, men de dagarna var det ganska svalt både utomhus och på vinden så mina jordgubbsskivor möglade.
Koka sylt
Sylt är lätt att koka. Rensa 1 kg hallon eller jordgubbar, (och, vad gäller jordgubbar, skölj och snoppa dem). Lägg dem i en gryta med 6-8 dl socker. Det får gärna stå och dra ett tag men det är inte nödvändigt. Sterilisera burkarna som du ska ha sylten i genom att ställa burkar och lock i en kall ugn och sätt på den på 100 grader. Till 1 kg bär använder jag en 800-gramsburk (som det har varit t ex äppelmos i) och en 600gramsburk (som det har varit honung i) eller en 400gramsburk samt en mindre burk för slatten som blir över.
Koka försiktigt upp bär och socker och rör med en träslev under tiden. Reglera spisen så att det inte kokar över. Ha en hålslev och ett kärl av något slag till hands för man behöver skumma sylten flera gånger. Allt skum som bubblar upp till ytan i syltgrytan ska man skumma bort. Då får man bort mögelsporer och sånt, har jag för mig.
Till slut bildas inte mer skum. Då kan man stänga av spisvärmen och eventuellt röra i natriumbensoat. Ta upp burkarna ur ugnen, gärna utan att ta i dem direkt med händerna och häll i sylt. Det finns vida trattar som man kan använda. Fyll ända upp till kanten och skruva på locket. Om du har tur och är lite skicklig och det är en bra burk så blir det vakuum i burken. En del ställer burkarna uppocher men det passar inte mig.
När sylten i burkarna har svalnat kan du försiktigt testa om det har bildats vakuum. Om inte råder jag dig att paraffinera sylten. Paraffin finns at köpa som granulat i små påsar som man värmer i vattenbad t ex en urdiskad konservburk på spisen. Häll det över sylten i burken i två omgångar, först medan sylten fortfarande är lite varm och sen när den har kallnat helt.
Nu hinner jag inte skriva mer, så saftkokning får bli ett eget inlägg, vid senare tillälle.
Nu finns inlägget Koka saft här.
Edit: Konservburken med paraffin ska stå i vattenbad, inte direkt på spisen.
Kommentarer