fredag 2 augusti 2013

Vill du åka som volontär till barnhem? Läs detta först!

Att åka som volontär till ett barnhem har på kort tid blivit ett populärt sätt att komma ut i världen och göra något meningsfullt och samtidigt få vara med om något spännande. Ett populärt res-sätt är att jobba som volontär på ett barnhem en kortare eller längre tid.

I början av sommaren sände SR-programmet Kaliber en utmärkt granskning av denna verksamhet. I Kambodja poppar barnhem upp längs turiststråken. Mot betalning kan turister se barnen dansa och barnen utnyttjas också i barnarbete till att tillverka souvenirer till turister. Turister släpps in på barnhem bara för att gå runt bland barnen och fotografera - som på ett zoo och värst av allt, turister kan mot betalning men utan frågor eller någon som helst koll ta med sig barn ut från barnhemmet. Barnen ska alltså följa med fullkomliga främlingar, som inte talar deras språk och det säger sig själv att de kan råka ut för vad som helst. Det finns inget skydd mot sexuella övergrepp.

Volontärer kan arbeta på barnhemmen mot betalning. Kalibers reporter gör det under cover. Han hittar på ett falskt namn, ett CV och en referens och organisationen han åker med kollar inte upp hans uppgifter alls. I två veckor volontärarbetar han på ett barnhem i Kambodja och lämnas under den korta tiden ensam med alla 24 barnen.

De flesta barnen på barnhem i Kambodja, runt 75%, är inte föräldralösa. Föräldrar har lurats att lämna sina barn på barnhemmen mot löfte om att de ska få gå i skola, och det förekommer även att barn kidnappas och placeras på barnhem. Kaliber berättar om ett föräldrapar som så småningom insåg att deras barnen inte alls hade det bra och ville ta hem dem igen. Då krävdes de på stora summor pengar.

Men även i andra länder i andra världsdelar finns barnhem som lockar ungdomar som volontärer efter gymnasiet. Och även om barnhemsbarnen inte utnyttjas i turistindustrin på samma sätt som i Kambodja så är det knappast bra för barnen att i sina hem mötas av en ständig genomströmning av utländska, outbildade ungdomar.

Anledningen är anknytningen. För att vi människor ska utvecklas normalt behöver vi en eller två men inte många fler vårdgivare som vi känner väl och som känner oss - älskar oss. Banden som binds mellan barn och vårdgivare (inte nödvändigtvis de biologiska föräldrarna) kallas anknytning (barnets band till vårdgivarna/föräldrarna) respektive bindning (föräldrarnas band till barnet). Föräldrarna är känslomässigt närvarande och kan tona in barnets känsloläge och rätta sin vård om barnet efter det. Hos barnet byggs upp en tillit till andra människor som lägger grunden för barnets utveckling på alla plan.

Barn som saknar dessa band utvecklas mindre bra. Barnhemsbarn generellt växer långsammare och får lägre IQ än barn som bor i familjer, läs mer här. Att åka för en kortare period till ett barnhem och passa barnen, leka med dem eller lära dem engelska, är ingen bra idé eftersom vad dessa barn - liksom alla barn - framför allt behöver är bestående kontakter med få vuxna. Barnhemsbarn kan vara väldigt förtjusta över att det kommer nya vuxna och ty sig till dem, vilket beskrivs i länken här ovanför. Det kan se gulligt ut, men det är i själva verket patologiskt, ett tecken på hur anknytningsskadade barnen är. Det är normalt att barn är blyga inför främlingar och just i dessa riskfyllda miljöer, där barn verkligen skulle behöva ha en inbyggd reservation saknas den.

Man skulle kunna tänka sig en lösning där volontären inte jobbar direkt med barnen utan håller på med städning och matlagning och på så sätt lösgör tid för de ordinarie anställda att vara med barnen, men det är uppenbarligen inte så det fungerar. Som volontär tycker man kanske också att tiden med barnen är det som är kul, det man vill göra.

Barnhem är i sig en dålig idé. Barn behöver bo i en familj, med få vårdgivare - föräldrar - som är beständiga över hela barnets uppväxt. Vill man hjälpa utsatta barn är det en bättre idé att stödja projekt som gör att barnen kan bo kvar hos föräldrarna eller i bra familjehem, än att understödja barnhemmen.

Läs mer om barnhemsturism i Kambodja här och här.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Bra och intressant skrivet, förhoppningsvis en ögonöppnare för många!!!!

Veronika sa...

Gäller samma sak i de länder där det pga AIDS inte _finns_ många vuxna? Där verkar det iofs vanligt att föräldralösa barn bor hos släktingar, men jag antar att det finns barnhem också. Borde det inte vara bättre att få omvårdnad och närhet av folk som byts ut alltför ofta än att inte få särskilt mycket närhet? Eller i de länder där det verkar som om den ordinarie personalen inte tycker att barn behöver kroppskontakt... fast där är det förstås mycket bättre att engagera sig i att försöka ändra den kulturen - men det kanske inte är så lätt som ung volontär.