Om att inte lämna skräp efter sig
Sydsvenskan skrev i veckan om två personer som hade bestämt sig för att leva skräpfritt och handla mat utan engångsförpackningar. De tog med egna påsar och handlade frukt och grönsaker i lös vikt på torget. Jättebra, absolut, men av ett reportage om Zero Waste tillämpat i Sverige hade jag väntat mig mer. Det måste ju finnas mer!
Jag själv gör absolut inte anspråk på att vara någon mästare i att inte slänga, och efter att på ha tömt tre hus på tio år (bägge mina föräldrars efter att de hade dött och ett eget eftersom vi flyttade) så har jag bidragit mängder till sopberget och koldioxidhalten, men jag har också hunnit tänka massor på det där med materiella ting, hållbarhet och konsumtion. Jag skrev om mitt komplicerade förhållande till saker för några år sedan.
Senast igår skänkte jag ett lass kläder husgeråd och böcker till Pingstkyrkan i stan. Jag sparar gamla kläder och klipper matt-trasor av dem i stället för att slänga. Vi bor på gård och odlar och producerar egen mat vilket innebär nästan noll förpackning (utom fröpåsar och nät till sättlök och sättpotatis och krukor till fruktträd och bärbuskar). På förskolan där jag jobbar har vi ett återvinningscentrum med material, förpackningar och prylar som barnen kan skapa nytt av, som jag skänker till. Mjöl hade personerna som intervjuades i Sydis svårt att hitta men jag vet flera som skaffar hel spannmål i lös vikt och maler själva. Och så kan man förstås återanvända plastpåsar, som sagt, något jag har gjort sedan jag skrev detta blogginlägg 2008.
Men det måste ju finnas de som har gått mycket längre. Var är ni - vad gör du för att inte skräpa ner efter dig?
Jag själv gör absolut inte anspråk på att vara någon mästare i att inte slänga, och efter att på ha tömt tre hus på tio år (bägge mina föräldrars efter att de hade dött och ett eget eftersom vi flyttade) så har jag bidragit mängder till sopberget och koldioxidhalten, men jag har också hunnit tänka massor på det där med materiella ting, hållbarhet och konsumtion. Jag skrev om mitt komplicerade förhållande till saker för några år sedan.
Senast igår skänkte jag ett lass kläder husgeråd och böcker till Pingstkyrkan i stan. Jag sparar gamla kläder och klipper matt-trasor av dem i stället för att slänga. Vi bor på gård och odlar och producerar egen mat vilket innebär nästan noll förpackning (utom fröpåsar och nät till sättlök och sättpotatis och krukor till fruktträd och bärbuskar). På förskolan där jag jobbar har vi ett återvinningscentrum med material, förpackningar och prylar som barnen kan skapa nytt av, som jag skänker till. Mjöl hade personerna som intervjuades i Sydis svårt att hitta men jag vet flera som skaffar hel spannmål i lös vikt och maler själva. Och så kan man förstås återanvända plastpåsar, som sagt, något jag har gjort sedan jag skrev detta blogginlägg 2008.
Men det måste ju finnas de som har gått mycket längre. Var är ni - vad gör du för att inte skräpa ner efter dig?
Kommentarer