Mina örter 2

Här kommer fortsättning på min trädgårdsrundvandring med örter. Jag har ingen avgränsad örtagård utan örterna växer lite här och var där där de passar. Framsidan av vårt hus vetter mot en grusgårdsplan i söder. Där växer vinstockar, blomsterlök och biväxter, som stora ruggar citronmeliss. Jag kallar den här delen för min bihave (have = trädgård på skånska, därav bloggens namn också) men allergier mot insektstick gör att motivationen att verkligen skaffa bin inte är särskilt hög.

Intill köksdörren finns också örter till matlagningen. Som salvia, dragon och oregano.

Kryddsalvia - Salvia officinalis


Salvia är ingen växt man äter i mängder. Det är inte heller särskilt nyttigt till vardags. Den innehåller ett östrogenliknande ämne och har använts som mjölkhämmande och till klimakteriebesvär. Men ibland är några blad goda i exempelvis fläskrätter eller köttbullar på fläskfärs. Och så är det ju den makalösa blomningen i juni som gör att salvian hamnar i blickfånget. Litegrann blommar den om nu på höstkanten.

Fransk dragon - Artemisia dranunculus


Dragon köpte jag första våren jag kom hit, men den konkurrerades ut av en stockros som följde med i flytten. Jag kan klara mig utan egen dragon. Men varför köpa små torkade blad, om den nu inte är särskilt svår att hålla vid liv på rot utanför dörren? Jag köpte en ny och såg till att citronmelissen inte kvävde den så här är den. Som synes utanför den gamla, snålt tilltagna rabattgränsen i storgatsten.

Men jag kände ändå att det var något som saknades i trädgården. något som jag hade såvare att klara mig utan.


Oregano - Origanum vulgare



Det tog tid innan jag lyckades övertyga min oregano från förra stället att flytta med mig. Fröna till oregano är pyttigt små. Den brukar inte vara kinkig, det brukar gå bra att bara lägga ut överblommade blommor och låta naturen sköta resten, men det ville sig inte riktigt, varken första sommaren eller den andra. Tredje sommaren såg jag den äntligen och då var det plötsligt ingen hejd, då ville den blomma också:



Så nu står den här.

Plötsligt känns det mycket mer hemmastatt här.

Fröfänkål - Foeniculum vulgare


Och där jag är, där är tydligen min fröfänkål också. Jag vet inte riktigt hur den har tagit sig hit från förra stället, med trädgårdskompost kanske, men nu står den här lika självklart som om den alltid hade bott här och gror fram goda frön som man inte heller behöver köpa. Den sprider sig glatt, med dessa mycket lättgroende. Plantorna har djupa pålrötter så man får vara riktigt övertygad om man vill ha bort den. Men ofta får den stå kvar.

Basilika - Ocimum basilicum


Jag har odlat många basilikasorter i mina dar, men en favorit är sorten Genovese som traditionellt används i pesto. Jag har den i ett soligt köksfönster, jag har försökt att plantera ut den men jag har inte lyckats få den att trivas och växa. Varmt och ljust vill den ha det, och vid fotograferingen är den en skugga av sig själv, den har tappat massor med blad, som den alltid gör efter höstdagjämningen. Jag blir lika överraskad varje år ställer genast in den under lysröret i köket när jag kommer på det och det stoppar förfallet till viss del. Nu får den stå kvar tills den har satt frö till nästa års odling.


Grönmynta - Mentha spicata


Jag tittade på något som kallades grönmynta i en plantskola. Den såg inte alls ut som min gamla. "Så är det med myntor", sa mannen som jobbade där med en axelryckning. "Har du en du tycker om så håll dig till den."Så det blev inget köp. Jag letade fram min mynta på gamla stället, där jag hade satt den bland kirskålen för att den skulle få lite tufft motstånd och tog hit den. Nu har den gjort slut på näringen i sin kruka och ska planteras om. Kanske ska den få konkurrera med kirskålen här i stället?
Jag använder mynta mer och mer i matlagning, tack vare Jamie Oliver faktiskt. Nu är den här plantan min standard. Det är så här mynta ska smaka enligt mig.


Vattenkrasse - Nasturtium officinale



Köpt som kruka i en livsmedelsaffär i våras och placerad under ett stuprör. Vattenkrasse vill ha det blött om rötterna jämt. Den var farligt nära att torka ut, i själva verket trodde jag att den hade dött i augusti, men så blev vädret lite svalare och blötare och så kom den igång igen. Den får vara med här eftersom det inte blir tal om några större skördar och för att smaken är fantastisk.

Äkta lager - Laurus nobilis



Den är såå god. Och såå frostkänslig. Det här exemplaret är köpt på Tirups örtagård i somras. Vi får väl se om den lever om ett halvår.

Rosmarin - rosmarinus officinalis


Ännu en växt som borde planteras om i ny jord, men nu är det som det är och jag tycker det är en poäng i att visa upp att så här är det. Ingen trädgård är perfekt och man hinner så mycket man hinner. Att rosmarin är bra för minnet vet alla som kan sin Hamlet, och den är inte dum till lammstek eller klyftpotatis heller. Den ska vara svår att få att blomma men den här, som jag har fått i present av en god vän, blommar frikostigt. Då känner man sig utvald och älskad och speciell.

 Rucola - Eruca sativa


Är rucola en allatsväxt eller ört? Nja, sallat kanske. Här några eftersläntrare blommor. Den tar jag också frö av själv. 

Sommarkyndel - Satureja hortensis



Här är den enda plantan sommarkyndel som ville gro för mig. Men den är så välkommen! Påminner lite om timjan i lukt och smak, men är ändå något eget och tillför en egen dimension på t ex kalla såser.

Brännässla - Urtica dioica


Det är väl en överdrift att påstå att jag odlar den. Men den finns här, och jag använder den. I soppa och paj, och torkad i bröd, müsli och soppa, den med. Och det är något av det mest näringstäta gröna man kan hitta. Ja, den bränns. Men det är det värt i de flesta fall.

Dill - anethum graveolens

Här är bara fröställningen kvar. Men fröna ligger i jorden så bara den grävs nästa vår så lär något avdäm titta upp.

Kommentarer

Populära inlägg