HÄR KAN VI VARA

Du kan amma här

du kan kramas här

du kan trösta här

du kan skratta här

du kan vara här

med mig

och jag

med dig.

ATT AVSTÅ

Måste motstå

och avstå

för att utstå

och bestå.

Längtan som river i min kropp

Lär jag mig att stänga av

Jag ska

förstå utan att bli förstådd

se utan att bli sedd

ta hänsyn

utan att hänsyn ges.

Inte vara märkvärdig.

Inte önska uppmärksamhet.

Falla in i ledet.

Avstå

Inse det omöjliga

Som borde varit självklart.

Kärlekens glöd

Lär jag mig trampa ner

Längtan är så stor

att jag måste

avstå

från mig själv.

© Marit Olanders

MÖTET

Mitt hjärta slår
under mitt bröstben
under min hud
som möter
din hud
över ditt bröstben
bakom vilket
ditt hjärta slår.

© Marit Olanders

Bebisar ses som fina

Bebisar ses som fina

Så som fina damer var fina

på den överordnades villkor

passiva

mindre värda

tvungna leva

på andras villkor,

vad andra bestämmer är ”bra”.

Materiellt överflöd, visserligen, men

maktlöshet

fysiska tvång

ensamhet

utestängdhet

ofrihet

 © Marit Olanders

Stresstållighet existerar nog, men är sällsynt

För några år sedan skrev jag inlägget "Nej jag är INTE stresstålig!" Då trodde jag ändå att det var jag som var ovanlig.

Jag är inte så säker på det längre.

För jag undrar hur många människor, eller kvinnor för den delen, som någon gång under sitt liv går in i väggen, blir utbrända och/eller deprimerade. Det är ett öde som drabbar förskräckande många.

En gång intervjuade jag en kändis, spelar ingen roll vem, som menade att hon var stresstålig. Att hon gillade att hålla ett högt tempo och att folk runt omkring henne hjälpte henne med barnen. Hon var bra på att ta en powernap, och sen var hon igång igen.

Den intervjun bidrog till att forma min bild av mig själv som icke stresstålig, i kontrast till henne. Jag skulle aldrig orka att leva som hon.

Dessvärre gjorde inte hon det heller. I en veckotidning läser jag om hur hon i förtäckta ordalag berättar om hur hon gick in i väggen, och tvangs att omvärdera sitt liv och prioritera. "Lekprogram i tv säger jag alltid nej till numera", sa hon ungefär. Och jag tänkte: Även du min Brutus.

Jag har några vänner som verkar vara sant stresståliga. Som jobbar heltid med kvalificerade jobb, har flera barn och tidskrävande fritidssysselsättningar,. år efter år men inte går in i väggen.

Gemensamt för dem är att de har stora nätverk och egna föräldrar som stöttar, dels praktiskt men också känslomässigt på ett självklart sätt som kanske vi utan samma stöd ser tydligast.

Trygga barn, trygga föräldrar finns åter att köpa!

Äntligen finns åter Trygga barn & trygga föräldrar - De första 2-3 åren av Cecilia Moen att köpa.

Cecilia Moen avled efter en tids sjukdom år 2011. Nu har en av Cecilias vänner, Marie Jenevall, tagit tag i försäljningen av den upplaga som fanns kvar när Cecilia insjuknade. Läs mer på jenevall.se.

Ur bokens förord av Marit Olanders:

Att bemöta barnet lyhört innebär att ge det mat när det är hungrigt, erbjuda vila i trygghet när det är trött och att hålla det rent. Men det handlar också om att låta barnet utforska – att röra sig fritt, få klättra och kanske även få lite skrubbsår och blåmärken ibland. Att bejaka nyfikenheten och kunna ta vara på sig själv är värdefulla egenskaper både i skolan och vuxenlivet. 

Cecilia Moen utgår ifrån anknytningsteorin och gör en personlig tolkning av den när hon beskriver barns behov av omvårdnad, utforskande och självbestämmande. Hon ersätter det akademiska språket med tydliga bilder och förklaringar som man som småbarnsförälder kan känna igen sig i. Hon sätter svenska småbarnsfamiljers vardag och livspussel i perspektiv till människans evolution. Boken handlar inte om en speciell sorts föräldraskap, den är bjuder in alla utan att vara utslätad. För viktigare än att göra vissa saker på ett visst sätt är att föräldrar och barn trivs ihop och njuter av varandras sällskap. 

Läsk i glasflaska finns inte längre

Av en kemist lärde jag mig att man inte ska ha sura drycker i plast. Om jag minns rätt så sa hon särskilt att läsk i plastflaska var en dålig idé. Vi har inte druckit mycket läsk men det har förstås hänt, och då har jag varit väldigt noga att köpa läsk i glasflaska i back.

Att det har varit en fördel för miljön har förstås också varit ett plus.

Därför blir jag både förvånad och ledsen när jag nu får veta att de stora läsktillverkarna i det tysta har smugit ut backarna och glasflaskorna ur produktionen.

Fördelarna för läsktillverkarna är uppenbara:

• De slipper besväret med retursystemet.
• De slipper diska flaskor och bry sig om miljökonsekvenser av en diskanläggning.
• De kan ta mer betalt. Läsken i en röd back gick på ungefär 1:50 per flaska. Jämför det med att en 50 cl PET-flaska med läsk ofta kostar 15 kr. Literpriset i glasflaska i röd back är cirka en femma. Literpriset i 50 cl-flaska är då 30 kr.

I stället köper de in de tomma PET-flaskorna någonstans ifrån och tar inte hand om de urdruckna tomflaskorna på bryggeriet. Läskfabrikerna blir av med ett miljöproblem men det försvinner inte. Det hamnar någon annanstans. För ni får inte mig att tro att nedsmältning av PET-flaskor belastar miljön mindre än diskning av glasflaskor. Det är ju just vad informationsdirektören på Spendrups också säger, de har gjort en livscykelanalys och det var ingen STÖRRE skillnad på glasflaska och PET-flaska. 

Nehej, men då är det en MINDRE skillnad.

Trots att glasflaskorna och backarna åker fram och tillbaka mellan fabrik,  butik och konsument och diskas upprepade gånger blir inte de lätta PET-flaskorna snällare mot miljön. Dessutom rejält dyrare för konsumenten.

Det ironiska är att läskbryggerierna går helt mot trenden hos konsumenterna. Bland mina kontakter växer nu medvetenheten om att plast inte hör ihop med matlagning. Unga familjer plast-sanerar sina kök.

Glasflaskorna med läsk är en sista rest från ett hållbarare samhälle som klarat sig kvar fram till nu när vi ska ta oss bort från slit och slänger. Men då gör de stora bryggerierna en tankevurpa och i all tysthet slutar de tappa läsk på glasflaskor.

Så hör upp alla ni som är plastmedvetna - låt oss använda vår så omtalade konsumentmakt och få bryggerierna att återuppta produktionen av läsk i glasflaska! För miljöns och hälsans skull.